yohannajorgensdotter

Jädrar va jag är kluven. Jag är rädd för att misslyckas. Och när jag tittar tillbaka ibland så vet jag att jag har "misslyckats" eller vad man ska säga. Vill inte riktigt förklara men måste säga att jag är ibland rädd för att misslyckas. Men det har aldrig känts så rätt som det gör nu. Som dom i min omgivning säger, dom som känner mig. Dom säger att jag inte ska titta tillbaka på det som har varit. Utan titta framåt. Vilket jag verkligen ska göra. Men så ibland tittar ma bakåt. Men nu är det dax att bara följa magkänslan och titta framåt. Jag har ju hur ,många roliga saker som helst att se fram emot.

Min pappa han är för rolig, han sa igår när jag var hos honom prata lite mer om att jag skulle säga upp lägeheten o.s.v han tyckte oxå att det va rätt av mig åså sitter vi där å pratar lite.
- Johanna,
- Mm
- Du å K kramas vell ofta?
- Mm, vadå då?
- Det är väldigt viktigt med sådant, kramar & närhet
- Mm men va vill du ha ut av det? haha
- Ne men det är viktigt för ett förhållande, trygghet åså.
- Ok pappa tack för att du tänker på mig så mycket

Han tänker alltid på mitt bästa. Han vill att jag ska må bra och att jag ska ha det bäst. Nu har jag ju faktiskt dom bästa i mitt liv så jag borde bara se framåt. Se allt det bra istället för att se det dåliga med mig själv.
Har ju faktiskt, som jag tycker själv tagit väldigt bra beslut.
Så over and out





Carpe Diem